nyckel
Swedish edit
Etymology edit
From Old Swedish nykil, lykil, from Old Norse lykill, from Proto-Germanic *lukilaz, from Proto-Germanic *lūkaną (“close”) + an instrumental suffix -il-. The n-sound has developed through dissimilation of l-l. Related to English lock, Swedish lock, lucka.[1]
Pronunciation edit
Noun edit
nyckel c
Declension edit
| Declension of nyckel | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | nyckel | nyckeln | nycklar | nycklarna |
| Genitive | nyckels | nyckelns | nycklars | nycklarnas |
Derived terms edit
- bilnyckel
- chiffernyckel
- chucknyckel
- cykelnyckel
- dubblettnyckel
- dörrnyckel
- extranyckel
- fjärrnyckel
- huvudnyckel
- hylsnyckel
- insexnyckel
- kodnyckel
- kryptonyckel
- majnyckel
- nyckelaktör
- nyckelax
- nyckelbarn
- nyckelbefattning
- nyckelbegrepp
- nyckelben
- nyckelbensbrott
- nyckelbiotop
- nyckelblomster
- nyckelbricka
- nyckelfaktor
- nyckelfigur
- nyckelfras
- nyckelfråga
- nyckelfärdig
- nyckelgestalt
- nyckelharpa
- nyckelhål
- nyckelhålsmärka
- nyckelhålsmärkning
- nyckelindustri
- nyckelknippa
- nyckelkort
- nyckelman
- nyckelmatch
- nyckelord
- nyckelperson
- nyckelpiga
- nyckelposition
- nyckelpost
- nyckelreplik
- nyckelring
- nyckelroll
- nyckelroman
- nyckelscen
- nyckelskåp
- nyckelspelare
- nyckelställning
- nyckeltal
- nyckelvittne
- portnyckel
- reservnyckel
- rumsnyckel
- skiftnyckel
- skruvnyckel
- skåpnyckel
- startnyckel
- söknyckel
- tändningsnyckel
- våningsnyckel
See also edit
- lås n (“lock”)
References edit
Further reading edit
- nyckel in Svensk ordbok.