ovanlighet

Swedish

Etymology

From ovanlig +‎ -het.

Noun

ovanlighet c

1. uncommonness

Declension

Declension of ovanlighet
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	ovanlighet	ovanligheten	ovanligheter	ovanligheterna
Genitive	ovanlighets	ovanlighetens	ovanligheters	ovanligheternas

Derived terms

• för o­vanlighetens skull

Further reading

• ovanlighet in Svenska Akademiens ordböcker