rapportör

See also: rapportør

Swedish

Etymology

Borrowed from French rapporteur. Doublet of reporter.

Noun

rapportör c

1. rapporteur

Declension

Declension of rapportör
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	rapportör	rapportören	rapportörer	rapportörerna
Genitive	rapportörs	rapportörens	rapportörers	rapportörernas

Related terms

• rapport
• rapportera

Further reading

• rapportör in Svenska Akademiens ordböcker