sammanväga

Swedish

Alternative forms

• väga samman

Etymology

Compound of samman +‎ väga.

Verb

sammanväga (present sammanväger, preterite sammanvägde, supine sammanvägt, imperative sammanväg)

1. weigh (determine the intrinsic merit of something)

Conjugation

Conjugation of sammanväga (weak)

	Active		Passive
Infinitive	sammanväga		sammanvägas
Supine	sammanvägt		sammanvägts
Imperative	sammanväg		—
Imper. plural1	sammanvägen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	sammanväger	sammanvägde	sammanvägs, sammanväges	sammanvägdes
Ind. plural1	sammanväga	sammanvägde	sammanvägas	sammanvägdes
Subjunctive2	sammanväge	sammanvägde	sammanväges	sammanvägdes
	Participles
Present participle	sammanvägande
Past participle	sammanvägd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• sammanvägning

Further reading

• sammanväga in Svenska Akademiens ordböcker