skändning
Swedish edit
Etymology edit
Noun edit
skändning c
- desecration, defilement, violation (treating (something ordinarily respected) with grave disrespect)
Declension edit
| Declension of skändning | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | skändning | skändningen | skändningar | skändningarna |
| Genitive | skändnings | skändningens | skändningars | skändningarnas |