skrävel

Swedish

Etymology

Deverbal from skrävla.

Noun

skrävel n (uncountable)

1. unrestrained bragging or boasting

Declension

Declension of skrävel
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	skrävel	skrävlet	—	—
Genitive	skrävels	skrävlets	—	—

Related terms

• skrävlare

References

• skrävel in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• skrävel in Svensk ordbok (SO)
• skrävel in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)