spräckning

Swedish

Etymology

From spräcka +‎ -ning.

Noun

spräckning c (uncountable)

1. burst, bursting, cracking

Declension

Declension of spräckning
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	spräckning	spräckningen	—	—
Genitive	spräcknings	spräckningens	—	—

Further reading

• spräckning in Svenska Akademiens ordböcker