tvång

Swedish

Etymology

From the root of the verb tvinga (“to pressure”). See also German Zwang (“compulsion”).

Pronunciation

• IPA^(key): /tvɔŋ/

Noun

tvång n

1. compulsion, coercion (forcing)

   göra något under tvång

   do something under duress

2. something mandatory

   Det är inget tvång

   It's not mandatory

   Det borde vara tvång på det

   It should be mandatory

Declension

Declension of tvång
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	tvång	tvånget	tvång	tvången
Genitive	tvångs	tvångets	tvångs	tvångens

Derived terms

• tvångslärd (“coerced to learn”)
• tvångsmata (“force-feed”)
• tvångströja (“straitjacket”)

Related terms

• tvinga (“to force”)

References

• tvång in Svensk ordbok (SO)
• tvång in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)