uppbära

Swedish

From upp- +‎ bära

uppbära (present uppbär, preterite uppbar, supine uppburit, imperative uppbär) (transitive)

to receive (monetary compensation, funds, financial support, benefits)
uppbära ersättning från försäkringskassan ― receive compensation from the (national) social insurance agency
to collect, levy (taxes etc.)
uppbära skatter och avgifter ― levy taxes and tariffs

Conjugation of uppbära (class 4 strong)

	Active		Passive
Infinitive	uppbära		uppbäras
Supine	uppburit		uppburits
Imperative	uppbär		—
Imper. plural¹	uppbären		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	uppbär	uppbar	uppbärs, uppbäres	uppbars
Ind. plural¹	uppbära	uppburo	uppbäras	uppburos
Subjunctive²	uppbäre	uppbure	uppbäres	uppbures
	Participles
Present participle	uppbärande
Past participle	uppburen
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.