upprättare

Swedish

Etymology

From upprätta +‎ -are.

Noun

upprättare c

1. agent noun of upprätta

Declension

Declension of upprättare
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	upprättare	upprättaren	upprättare	upprättarna
Genitive	upprättares	upprättarens	upprättares	upprättarnas

Related terms

• upprätta
• upprättelse

Further reading

• upprättare in Svenska Akademiens ordböcker