uthållighet

Swedish

Etymology

uthållig +‎ -het. Attested since 1825.

Noun

uthållighet c

1. endurance, persistence, perseverance, tenacity

Declension

Declension of uthållighet
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	uthållighet	uthålligheten	—	—
Genitive	uthållighets	uthållighetens	—	—

Synonyms

• ihärdighet

References

• uthållighet in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• uthållighet in Svensk ordbok (SO)
• uthållighet in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)