väsning

Swedish

Etymology

From väsa +‎ -ning.

Noun

väsning c

1. hiss

Declension

Declension of väsning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	väsning	väsningen	väsningar	väsningarna
Genitive	väsnings	väsningens	väsningars	väsningarnas

Further reading

• väsning in Svenska Akademiens ordböcker