återerövring

Swedish

Etymology

åter +‎ erövring

Noun

återerövring c

1. reconquest

Declension

Declension of återerövring
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	återerövring	återerövringen	återerövringar	återerövringarna
Genitive	återerövrings	återerövringens	återerövringars	återerövringarnas

Related terms

• återerövra

References

• återerövring in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)