återerövra
Swedish
editEtymology
editåter (“again”) + erövra (“conquer”)
Verb
editåtererövra (present återerövrar, preterite återerövrade, supine återerövrat, imperative återerövra)
- to reconquer, to retake
- De funderade på att återerövra landet de styrt över hundra år tidigare
- They thought of reconquering the country they had ruled a hundred years earlier
- Laget återerövrade ledningen i tabellen
- The team retook the lead in the standings
Conjugation
editConjugation of återerövra (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | återerövra | återerövras | ||
| Supine | återerövrat | återerövrats | ||
| Imperative | återerövra | — | ||
| Imper. plural1 | återerövren | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | återerövrar | återerövrade | återerövras | återerövrades |
| Ind. plural1 | återerövra | återerövrade | återerövras | återerövrades |
| Subjunctive2 | återerövre | återerövrade | återerövres | återerövrades |
| Participles | ||||
| Present participle | återerövrande | |||
| Past participle | återerövrad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||