överfalla

Swedish

Etymology

By surface analysis, över +‎ falla. Cognate of German überfallen, Dutch overvallen, and English overfall.

Verb

överfalla (present överfaller, preterite överföll, supine överfallit, imperative överfall)

1. set upon, attack

Conjugation

Conjugation of överfalla (class 7 strong)

	Active		Passive
Infinitive	överfalla		överfallas
Supine	överfallit		överfallits
Imperative	överfall		—
Imper. plural1	överfallen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	överfaller	överföll	överfalls, överfalles	överfölls
Ind. plural1	överfalla	överföllo	överfallas	överföllos
Subjunctive2	överfalle	överfölle	överfalles	överfölles
	Participles
Present participle	överfallande
Past participle	överfallen
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

• anfalla
• angripa

Related terms

• överfall

References

• överfalla in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• överfalla in Svensk ordbok (SO)