övningsköra

Swedish

Etymology

övning (“practice”) +‎ -s- +‎ köra (“drive”)

Verb

övningsköra (present övningskör, preterite övningskörde, supine övningskört, imperative övningskör)

1. to practice driving (in preparation for getting a driver's licence)

Conjugation

Conjugation of övningsköra (weak)

	Active		Passive
Infinitive	övningsköra		övningsköras
Supine	övningskört		övningskörts
Imperative	övningskör		—
Imper. plural1	övningskören		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	övningskör	övningskörde	övningskörs, övningsköres	övningskördes
Ind. plural1	övningsköra	övningskörde	övningsköras	övningskördes
Subjunctive2	övningsköre	övningskörde	övningsköres	övningskördes
	Participles
Present participle	övningskörande
Past participle	övningskörd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

• övningsköra in Svensk ordbok (SO)