Reconstruction:Proto-West Germanic/strangiþu
Proto-West Germanic edit
Etymology edit
From *strang (“strong”) + *-iþu.
Noun edit
*strangiþu f
Declension edit
ō-stem | ||
---|---|---|
Singular | ||
Nominative | *strangiþu | |
Genitive | *strangiþā | |
Singular | Plural | |
Nominative | *strangiþu | *strangiþō |
Accusative | *strangiþā | *strangiþā |
Genitive | *strangiþā | *strangiþō |
Dative | *strangiþē | *strangiþōm, *strangiþum |
Instrumental | *strangiþu | *strangiþōm, *strangiþum |
Descendants edit
- Old English: strengþu, strengþo, strengþ
- Old Saxon: *strengitha
- Middle Low German: *strengede, *strengde, *strengte
- Old Dutch: *strengitha
- Middle Dutch: *strengede, *strengde, *strengte
- Dutch: strengte
- Middle Dutch: *strengede, *strengde, *strengte
- Old High German: strengida