ankring

Swedish

Etymology

From ankra +‎ -ing.

Noun

ankring c

1. anchoring

Declension

Declension of ankring
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	ankring	ankringen	ankringar	ankringarna
Genitive	ankrings	ankringens	ankringars	ankringarnas

Further reading

• ankring in Svenska Akademiens ordböcker