avrättning

Swedish

Alternative forms

• afrättning (obsolete)

Etymology

From avrätta +‎ -ning.

Noun

avrättning c

1. execution (event or act of putting someone who can not reasonably defend themselves to death (as punishment))

Declension

Declension of avrättning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	avrättning	avrättningen	avrättningar	avrättningarna
Genitive	avrättnings	avrättningens	avrättningars	avrättningarnas

Derived terms

• massavrättning
• skenavrättning

Related terms

• avrätta

References

• avrättning in Svensk ordbok (SO)
• avrättning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)