benådning

Swedish

Etymology

From benåda +‎ -ning.

Noun

benådning c

1. pardon

Declension

Declension of benådning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	benådning	benådningen	benådningar	benådningarna
Genitive	benådnings	benådningens	benådningars	benådningarnas

Further reading

• benådning in Svenska Akademiens ordböcker