berättare

Swedish

Etymology

berätta +‎ -are. Attested since 1804.

Noun

berättare c

1. storyteller
2. narrator

Declension

Declension of berättare
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	berättare	berättaren	berättare	berättarna
Genitive	berättares	berättarens	berättares	berättarnas

Derived terms

• berättarröst

Related terms

• berätta
• berättelse

References

• berättare in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• berättare in Svensk ordbok (SO)
• berättare in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)