besättningsman

Swedish

Etymology

besättning +‎ -s- +‎ man. First attested in 1888.

Noun

besättningsman c

1. crewman

Declension

Declension of besättningsman
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	besättningsman	besättningsmannen	besättningsmän	besättningsmännen
Genitive	besättningsmans	besättningsmannens	besättningsmäns	besättningsmännens

References

• besättningsman in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• besättningsman in Svensk ordbok (SO)
• besättningsman in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)