blåkråka

Swedish

Etymology

From blå (“blue”) +‎ kråka (“crow”).

Pronunciation

• IPA^(key): /bloːˈkroːka/

Noun

blåkråka c

1. European roller (Coracias garrulus)

Declension

Declension of blåkråka
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	blåkråka	blåkråkan	blåkråkor	blåkråkorna
Genitive	blåkråkas	blåkråkans	blåkråkors	blåkråkornas