egenmäktig

Swedish

Etymology

Borrowed from German eigenmächtig, equivalent to egen (“own”) +‎ mäktig (“mighty”). Compare Danish egenmægtig and Dutch eigenmachtig.

Adjective

egenmäktig (comparative mer egenmäktig, superlative mest egenmäktig)

1. arbitrary, high-handed

Declension

Inflection of egenmäktig
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	egenmäktig	mer egenmäktig	mest egenmäktig
Neuter singular	egenmäktigt	mer egenmäktigt	mest egenmäktigt
Plural	egenmäktiga	mer egenmäktiga	mest egenmäktiga
Masculine plural3	egenmäktige	mer egenmäktiga	mest egenmäktiga
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	egenmäktige	mer egenmäktige	mest egenmäktige
All	egenmäktiga	mer egenmäktiga	mest egenmäktiga
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Synonyms

• auktoritär
• despotisk
• diktatorisk
• maktfullkomlig
• självrådig

Derived terms

• egenmäktighet
• egenmäktigt förfarande

References

• egenmäktig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• egenmäktig in Svensk ordbok (SO)
• egenmäktig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)