färgig

Swedish

Etymology

From färg +‎ -ig.

Adjective

färgig (comparative mer färgig, superlative mest färgig)

1. painty (covered with paint)

Declension

Inflection of färgig
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	färgig	mer färgig	mest färgig
Neuter singular	färgigt	mer färgigt	mest färgigt
Plural	färgiga	mer färgiga	mest färgiga
Masculine plural3	färgige	mer färgiga	mest färgiga
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	färgige	mer färgige	mest färgige
All	färgiga	mer färgiga	mest färgiga
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

See also

• färgad (“colored”)

Further reading

• färgig in Svenska Akademiens ordböcker