förånga

Swedish

för- +‎ ånga (“vapor”) +‎ -a

förånga (present förångar, preterite förångade, supine förångat, imperative förånga)

Conjugation of förånga (weak)

	Active		Passive
Infinitive	förånga		förångas
Supine	förångat		förångats
Imperative	förånga		—
Imper. plural¹	förången		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	förångar	förångade	förångas	förångades
Ind. plural¹	förånga	förångade	förångas	förångades
Subjunctive²	förånge	förångade	förånges	förångades
	Participles
Present participle	förångande
Past participle	förångad
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.