förhinder

Swedish

Etymology

Deverbal from förhindra.

Noun

förhinder n

1. (often preceded by få (“get”)) circumstances that prevent someone from attending (some event, e.g. a party)

   Det hade varit roligt att närvara på festen, men vi har tyvärr fått förhinder

   It would've been fun to attend the party, but unfortunately something has come up

Declension

Declension of förhinder
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	förhinder	förhindret	förhinder	förhindren
Genitive	förhinders	förhindrets	förhinders	förhindrens

Related terms

• förhindra

References

• förhinder in Svensk ordbok (SO)
• förhinder in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• förhinder in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)