förmörka

Swedish

för- +‎ mörka, like German verdunkeln

förmörka (present förmörkar, preterite förmörkade, supine förmörkat, imperative förmörka)

Conjugation of förmörka (weak)

	Active		Passive
Infinitive	förmörka		förmörkas
Supine	förmörkat		förmörkats
Imperative	förmörka		—
Imper. plural¹	förmörken		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	förmörkar	förmörkade	förmörkas	förmörkades
Ind. plural¹	förmörka	förmörkade	förmörkas	förmörkades
Subjunctive²	förmörke	förmörkade	förmörkes	förmörkades
	Participles
Present participle	förmörkande
Past participle	förmörkad
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.