förneka
Swedish
editEtymology
editPronunciation
editAudio: (file)
Verb
editförneka (present förnekar, preterite förnekade, supine förnekat, imperative förneka)
- to deny; to assert that something is not true
Conjugation
editConjugation of förneka (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | förneka | förnekas | ||
Supine | förnekat | förnekats | ||
Imperative | förneka | — | ||
Imper. plural1 | förneken | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | förnekar | förnekade | förnekas | förnekades |
Ind. plural1 | förneka | förnekade | förnekas | förnekades |
Subjunctive2 | förneke | förnekade | förnekes | förnekades |
Participles | ||||
Present participle | förnekande | |||
Past participle | förnekad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Antonyms
editRelated terms
editFurther reading
edit- förneka in Svensk ordbok.