flämta

Swedish

Etymology

Possibly onomatopoeic, compare flåsa.

Verb

flämta (present flämtar, preterite flämtade, supine flämtat, imperative flämta)

1. gasp
2. pant, breathe heavily and rapidly

Conjugation

Conjugation of flämta (weak)

	Active		Passive
Infinitive	flämta		flämtas
Supine	flämtat		flämtats
Imperative	flämta		—
Imper. plural1	flämten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	flämtar	flämtade	flämtas	flämtades
Ind. plural1	flämta	flämtade	flämtas	flämtades
Subjunctive2	flämte	flämtade	flämtes	flämtades
	Participles
Present participle	flämtande
Past participle	—
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• flämt
• flämtning

See also

• flåsa
• stånka

References

• flämta in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• flämta in Svensk ordbok (SO)
• flämta in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• flämta in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)