folkrättslig

Swedish

Etymology

Compound of folk +‎ rättslig.

Adjective

folkrättslig (comparative mer folkrättslig, superlative mest folkrättslig)

1. relational adjective of folkrätt

Declension

Inflection of folkrättslig
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	folkrättslig	mer folkrättslig	mest folkrättslig
Neuter singular	folkrättsligt	mer folkrättsligt	mest folkrättsligt
Plural	folkrättsliga	mer folkrättsliga	mest folkrättsliga
Masculine plural3	folkrättslige	mer folkrättsliga	mest folkrättsliga
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	folkrättslige	mer folkrättslige	mest folkrättslige
All	folkrättsliga	mer folkrättsliga	mest folkrättsliga
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Further reading

• folkrättslig in Svenska Akademiens ordböcker