gränstrakt

Swedish

Etymology

Compound of gräns +‎ trakt.

Noun

gränstrakt c

1. border area

Declension

Declension of gränstrakt
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	gränstrakt	gränstrakten	gränstrakter	gränstrakterna
Genitive	gränstrakts	gränstraktens	gränstrakters	gränstrakternas

Further reading

• gränstrakt in Svenska Akademiens ordböcker