högsvenska

Swedish

Etymology

Compound of hög (“high”) +‎ svenska (“Swedish”), compare Hochdeutsch and høgnorsk.

Pronunciation

• (Finland) IPA^(key): /ˈhøːɡˌsvenskɑ/
• (Sweden) IPA^(key): /²høːɡˌsvɛnska/

Noun

högsvenska c

1. (chiefly Finland) the standard linguistic version Finland Swedish, without fennicisms, and as opposed to dialectal Finland Swedish
2. (Sweden, obsolete) Standard Swedish

Declension

Declension of högsvenska
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	högsvenska	högsvenskan	—	—
Genitive	högsvenskas	högsvenskans	—	—

Synonyms

• finlandssvenskt riksspråk, standardfinlandssvenska (sense 1)
• rikssvenska, standardsvenska (sense 2)

Related terms

• högsvensk

References

• högsvenska in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)