inträffa

Swedish

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Verb

inträffa (present inträffar, preterite inträffade, supine inträffat, imperative inträffa)

1. to happen, to occur, especially at a specific time

Conjugation

Conjugation of inträffa (weak)

	Active		Passive
Infinitive	inträffa		inträffas
Supine	inträffat		inträffats
Imperative	inträffa		—
Imper. plural1	inträffen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	inträffar	inträffade	inträffas	inträffades
Ind. plural1	inträffa	inträffade	inträffas	inträffades
Subjunctive2	inträffe	inträffade	inträffes	inträffades
	Participles
Present participle	inträffande
Past participle	inträffad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

• förekomma
• hända
• infalla
• ske
• äga rum

Further reading

• inträffa in Svensk ordbok.