konststycke

Swedish

Etymology

Compound of konst +‎ stycke.

Noun

konststycke n

1. feat, stunt

   han lyckades med konstycket att ...

   he pulled off the stunt of ...

Declension

Declension of konststycke
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	konststycke	konststycket	konststycken	konststyckena
Genitive	konststyckes	konststyckets	konststyckens	konststyckenas

Further reading

• konststycke in Svenska Akademiens ordböcker