See also: mog, moeg, and møg

Swedish edit

Etymology edit

From Old Norse mykr, myki. Cognate with Danish møg.

Pronunciation edit

Noun edit

mög n

  1. (uncountable, colloquial, dialectal, Southern) dirt, junk, trash
    • 2008, “Värst på nyårsafton [Worst on New Year’s Eve]”, in Sydsvenskan[1]:
      – Tänk så mycket mög du slänger ut i luften när du avfyrar en raket. Det är ju hela det periodiska systemet som går upp i luften under nyårsafton.
      – Imagine how much junk you release into the air when you fire a rocket. It's the whole periodic system that goes up in the air on New Year’s Eve.
    • 2014, Roland Rayner, “Skyfallet satte fart på de styrande [The rainfall got the government going]”, in Sydsvenskan[2]:
      Istället väller det skitiga vattnet orenat ut i våra källare och ut i kanalerna tillsammans med allt annat mög som finns i ledningarna.
      Instead, the dirty water pours unfiltered into our basements and our canals along with all the other junk that is in the pipes.

Declension edit

Declension of mög 
Uncountable
Indefinite Definite
Nominative mög möget
Genitive mögs mögets

Derived terms edit

Interjection edit

mög

  1. (colloquial, dialectal, Southern) crap

References edit

Anagrams edit