naturbegåvning

Swedish

Etymology

natur +‎ begåvning

Noun

naturbegåvning c

1. natural (someone with an innate talent)

Declension

Declension of naturbegåvning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	naturbegåvning	naturbegåvningen	naturbegåvningar	naturbegåvningarna
Genitive	naturbegåvnings	naturbegåvningens	naturbegåvningars	naturbegåvningarnas

References

• naturbegåvning in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• naturbegåvning in Svensk ordbok (SO)
• naturbegåvning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)