nyttiggöra

Swedish

Etymology

nyttig +‎ göra. Cognate of Danish nyttiggøre, Norwegian Bokmål nyttiggjøre.

Verb

nyttiggöra (present nyttiggör, preterite nyttiggjorde, supine nyttiggjort, imperative nyttiggör)

1. (formal) utilise, make use of

Conjugation

Conjugation of nyttiggöra (weak)

	Active		Passive
Infinitive	nyttiggöra		nyttiggöras
Supine	nyttiggjort		nyttiggjorts
Imperative	nyttiggör		—
Imper. plural1	nyttiggören		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	nyttiggör	nyttiggjorde	nyttiggörs, nyttiggöres	nyttiggjordes
Ind. plural1	nyttiggöra	nyttiggjorde	nyttiggöras	nyttiggjordes
Subjunctive2	nyttiggöre	nyttiggjorde	nyttiggöres	nyttiggjordes
	Participles
Present participle	nyttiggörande
Past participle	nyttiggjord
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

• nyttiggöra in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• nyttiggöra in Svensk ordbok (SO)
• nyttiggöra in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)