orättfärdig

Swedish

Etymology

From Old Swedish orætfærdhogher, from Middle Low German unrechtverdich, equivalent to o- +‎ rättfärdig. Compare Norwegian urettferdig.

Adjective

orättfärdig (comparative mer orättfärdig, superlative mest orättfärdig)

1. unrighteous

Declension

Inflection of orättfärdig
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	orättfärdig	mer orättfärdig	mest orättfärdig
Neuter singular	orättfärdigt	mer orättfärdigt	mest orättfärdigt
Plural	orättfärdiga	mer orättfärdiga	mest orättfärdiga
Masculine plural3	orättfärdige	mer orättfärdiga	mest orättfärdiga
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	orättfärdige	mer orättfärdige	mest orättfärdige
All	orättfärdiga	mer orättfärdiga	mest orättfärdiga
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Derived terms

• orättfärdighet

References

• orättfärdig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• orättfärdig in Svensk ordbok (SO)
• orättfärdig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)