orimligt

Swedish

Etymology

From orimlig.

Adjective

orimligt

1. indefinite neuter singular of orimlig

Adverb

orimligt (comparative orimligare, superlative orimligast) or orimligt (comparative mer orimligt, superlative mest orimligt)

1. unreasonably; in an unreasonable manner

   De fick orimligt kort tid på sig för förberedelser.

   They were given an unreasonably small amount of time for preparations.