Swedish

edit

Etymology

edit

skönande +‎ -lig. Compare German schöngeistig.

Adjective

edit

skönandlig (comparative skönandligare, superlative skönandligast)

  1. belletristic (relating to or characterized by aesthetes)

Usage notes

edit

Often used derogatorily.

Declension

edit
Inflection of skönandlig
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular skönandlig skönandligare skönandligast
Neuter singular skönandligt skönandligare skönandligast
Plural skönandliga skönandligare skönandligast
Masculine plural3 skönandlige skönandligare skönandligast
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 skönandlige skönandligare skönandligaste
All skönandliga skönandligare skönandligaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
3) Dated or archaic

References

edit