spågumma

Swedish

Etymology

spå (“foretell”) +‎ gumma (“old woman”)

Noun

spågumma c

1. Synonym of spåkvinna (“fortune-teller, diviner”) (and old)

Declension

Declension of spågumma
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	spågumma	spågumman	spågummor	spågummorna
Genitive	spågummas	spågummans	spågummors	spågummornas

References

• spågumma in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)