tidningsman
Swedish edit
Etymology edit
tidning + -s- + man. Attested since 1872. Compare German Zeitungsmann.
Noun edit
tidningsman c
Declension edit
| Declension of tidningsman | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | tidningsman | tidningsmannen | tidningsmän | tidningsmännen |
| Genitive | tidningsmans | tidningsmannens | tidningsmäns | tidningsmännens |