tidsbegränsa

Swedish

Etymology

Compound of tid +‎ -s- +‎ begränsa.

Verb

tidsbegränsa (present tidsbegränsar, preterite tidsbegränsade, supine tidsbegränsat, imperative tidsbegränsa)

1. time-limit

Conjugation

Conjugation of tidsbegränsa (weak)

	Active		Passive
Infinitive	tidsbegränsa		tidsbegränsas
Supine	tidsbegränsat		tidsbegränsats
Imperative	tidsbegränsa		—
Imper. plural1	tidsbegränsen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	tidsbegränsar	tidsbegränsade	tidsbegränsas	tidsbegränsades
Ind. plural1	tidsbegränsa	tidsbegränsade	tidsbegränsas	tidsbegränsades
Subjunctive2	tidsbegränse	tidsbegränsade	tidsbegränses	tidsbegränsades
	Participles
Present participle	tidsbegränsande
Past participle	tidsbegränsad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• tidsbegränsning

Further reading

• tidsbegränsa in Svenska Akademiens ordböcker