tonartshöjning

Swedish

Etymology

Compound of tonart (“musical key”) +‎ höjning (“raise, increase”).

Pronunciation

• IPA^(key): /²tuːnartsˌhœjnɪŋ/

Noun

tonartshöjning c

1. (music) a modulation to a higher key

   Synonym: (specific type) schlagerhöjning

Declension

Declension of tonartshöjning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	tonartshöjning	tonartshöjningen	tonartshöjningar	tonartshöjningarna
Genitive	tonartshöjnings	tonartshöjningens	tonartshöjningars	tonartshöjningarnas

Antonyms

• tonartssänkning

Hypernyms

• modulation

References

• tonartshöjning in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)