tvåvinge

Swedish

Etymology

två (“two”) +‎ vinge (“wing”)

Noun

tvåvinge c

1. fly (member of order Diptera)
   • 1922, Oscar Ringdahl, “Våra Cinxia (Sericomyia) arter”, in Entomologisk tidskrift, volume 43, page 178:

     De höra ju också till våra största och vackraste tvåvingar.

     Of course they are also among our biggest and prettiest flies.

Declension

Declension of tvåvinge
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	tvåvinge	tvåvingen	tvåvingar	tvåvingarna
Genitive	tvåvinges	tvåvingens	tvåvingars	tvåvingarnas