underordning

Swedish

Etymology

From underordna +‎ -ing.

Noun

underordning c

1. subjugation
2. (taxonomy) suborder

Declension

Declension of underordning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	underordning	underordningen	underordningar	underordningarna
Genitive	underordnings	underordningens	underordningars	underordningarnas

Further reading

• underordning in Svenska Akademiens ordböcker