uppenbara

Swedish

Etymology

Inherited from Old Swedish opinbara, uppenbara.

Pronunciation

• Audio

  (file)

Adjective

uppenbara

1. inflection of uppenbar:
   1. definite singular
   2. plural

Verb

uppenbara (present uppenbarar, preterite uppenbarade, supine uppenbarat, imperative uppenbara)

1. show, display, make obvious

Conjugation

Conjugation of uppenbara (weak)

	Active		Passive
Infinitive	uppenbara		uppenbaras
Supine	uppenbarat		uppenbarats
Imperative	uppenbara		—
Imper. plural1	uppenbaren		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	uppenbarar	uppenbarade	uppenbaras	uppenbarades
Ind. plural1	uppenbara	uppenbarade	uppenbaras	uppenbarades
Subjunctive2	uppenbare	uppenbarade	uppenbares	uppenbarades
	Participles
Present participle	uppenbarande
Past participle	uppenbarad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

• uppenbara in Svensk ordbok.