uppge

Swedish

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Verb

uppge (present uppger, preterite uppgav, supine uppgett, imperative uppge)

1. to give as a fact; to state

Usage notes

• For the choice between uppge and uppgiva, see ge.

Conjugation

Conjugation of uppge (class 5 strong)

	Active		Passive
Infinitive	uppge		uppges
Supine	uppgett		uppgetts
Imperative	uppge		—
Imper. plural1	uppgen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	uppger	uppgav	uppges	uppgavs
Ind. plural1	uppge	uppgåvo	uppges	uppgåvos
Subjunctive2	uppge	uppgåve	uppges	uppgåves
	Participles
Present participle	uppgivande
Past participle	uppgiven
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Conjugation of uppgiva (class 5 strong, dated)

	Active		Passive
Infinitive	uppgiva		uppgivas
Supine	uppgivit		uppgivits
Imperative	uppgiv		—
Imper. plural1	uppgiven		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	uppgiver	uppgav	uppgivs, uppgives	uppgavs
Ind. plural1	uppgiva	uppgåvo	uppgivas	uppgåvos
Subjunctive2	uppgive	uppgåve	uppgives	uppgåves
	Participles
Present participle	uppgivande
Past participle	uppgiven
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• uppgift

See also

• ge upp

Further reading

• uppge in Svensk ordbok.

Anagrams

• ge upp