upplösningstillstånd

Swedish

Etymology

upplösning (“disintegration”) +‎ -s- +‎ tillstånd (“state”)

Noun

upplösningstillstånd n

1. a state of disintegration, a state of coming apart (often figurative)

   Förhållandet var i upplösningstillstånd

   The relationship was coming apart at the seams

Declension

Declension of upplösningstillstånd
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	upplösningstillstånd	upplösningstillståndet	upplösningstillstånd	upplösningstillstånden
Genitive	upplösningstillstånds	upplösningstillståndets	upplösningstillstånds	upplösningstillståndens

References

• upplösningstillstånd in Svensk ordbok (SO)
• upplösningstillstånd in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)